fredag 4 april 2008

Svar från Vattenfall

Första svaret från en av makthavarna jag skrivit till har kommit!
Vattenfalls forskningschef Lars Strömberg har skrivit ett långt och ambitiöst svar - jätteroligt att han tar sig tid! Men det är rimligt att han gör det - en av mina poänger är ju just att jag är delägare i Vattenfall, och därför bör få säga mitt om vart företaget är påväg.

Det komiska är att efter att jag skrev till Vattenfall har haft just Lars Strömberg som föreläsare i en kurs, och att vi personligen har diskuterat ungefär det här. Och att han eller någon av hans närmsta kollegor kommer att vara handledare för mitt exjobb i höst. Fast det vet ju inte han (men jag ska berätta det när jag svarar).

Självklart har Lars Strömberg många poänger. En stor systemomställning går långsamt. Europa idag är helt och hållet beroende av kolkraft - skulle inte Vattenfall producera den skulle nån annan göra det, och det vore inte bättre. Det finns inga magiska lösningar, och det är i systemet idag omöjligt att ersätta kolkraft med vindkraft rakt av eftersom vinden blåser när den vill, men kolet brinner när vi vill. Så länge vi inte kan tänka oss att använda datorn och ha det ljust inne bara under blåsiga timmar, så måste vi ha elproduktion som vi kan styra.

Felet jag tror att Lars Strömberg gör i sitt tänkande, är att han är fast i det nuvarande systemet. El produceras på stora kraftverk, och distribueras på stora nät, land och rike runt. I den ekvationen är det mycket svårt att få lönsamhet i exempelvis solceller.
Jag tror att ett större systemskifte än så måste ske det närmaste seklet. Jag tror att vi kommer röra oss bort från gigantiska kraftverk och elledningar, mot mer lokal producerad - och lagrad - el. Ett samhälle där alla tak, väggar, fönster, gator och torg även är solceller, där det sitter små vindsnurror på varje lyktstolpe och det står batterier (eller någon annan av lagringsformerna som är under utveckling) i varje källare. De förnyelsebara energikällorna passar av naturen bättre för småskalig elproduktion, något som Lars Strömberg också är inne på när han säger att
"Solpaneler på en båt eller en fyr i Skärgården fungerar alldeles utmärkt däremot, så grundtekniken finns, men varken volymerna eller kostnaderna är rimliga." Vad han däremot menar med nästa mening: "Tyvärr hjälper inte utveckling något märkbart här heller tyvärr." är oklart. Hur billigt skulle kolkraft vara idag utan den utveckling den har gått igenom de senaste 200 åren? I samma storleksorning som solceller, skulle jag säga - effektiviteten för kolkraft var otroligt låg i början. Antagligen tänker han som han gjorde när vi pratade om detta under en lektion: att bara kringkostnaderna (stativ, ledningar, underhåll) för att bygga ett solkraftverk är så stora att det inte skulle löna sig, även om själva solcellen var gratis. Ett typexempel på Strömbergs systemtänk - solceller ska sättas upp i stora parker, för vi har alltid producerat el mycket på samma ställe tidigare.
Det är naturligtvis inte konstigt att Vattenfalls forskningschef tänker som han gör. Han är del i ryggraden i det gamla systemet. Det har historiskt sett varit svårt för stora, etablerade företag med långa traditioner att hänga med och förstå när tiderna ändras. Det blir unga uppstickare som tar ledningen i systemskiften - de har förmågan att tänka på nya sätt.
Jag tror att det här är på gång. Viva la solceller!

Såhär skriver Lars Strömberg:

Bästa Sara-Linnea,
Du har skrivit till vår VD Lars Josefsson och till vår strategidirektör Helmar Rendes. Jag tar mig friheten att svara.
Jag tycker det är bra att du engagerar dig i vår verksamhet. Det verkar också som du är ordentligt påläst dessutom. Sen kan det ju vara så, att våra åsikter skiljer sig åt en del. Jag tror dock inte så speciellt mycket faktiskt.
Det är ju helt rätt som du säger att vi är en av de större producenterna av el. En stor del därav från kol dessutom, vilket innebär att vi är ett av de företag som släpper ut mest koldioxid. Närmare 90 miljoner ton förra året. Vi tycker inte heller det är bra, och vi kan heller inte fortsätta göra det i framtiden. Därför har vi en ganska strikt strategi hur utsläppen ska minskas. Vi har lovat halvera dem till 2035. Detta kan vi göra med en konsekvent satsning på förnybara energiproduktionstekniker, och på att fånga in koldioxid och permanent lagra den. Vi är helt överens om att så snabbt som är möjligt övergå till förnybara energikällor i Europa. 20-20-20 målet har blivit en politiskt avvägd målsättning vi också ställer upp på. 20 % förnybart, 20% minskning av CO2 utsläppen och 20 % besparing, eller effektivisering. Bra och det är nog möjligt att uppnå. Problemet ligger i att vad gör vi med de återstående 80 % en. Vi vet att de fossila bränslena utgör en stor del av detta idag. Tyvärr verkar det som en ännu större andel kommer från fossila bränslen 2020 eller 2030. Vi har inga medel att göra en omställning varken snabbare eller till en större andel. Dessutom ökar totala behovet av el, inte minskar.
Därför jobbar vi mycket med vindkraft idag. Vi bygger mycket, och en mycket stor del av våra investeringar de närmaste åren går till detta. Det tar dock tid, och att få tillstånd är svårt, men vi jobbar på. Vi är en av de största biobränsle användarna för energiändamål i Sverige, bortsett då från massa och pappersindustrin. Problemet här är ju att det inte finns tillräckligt med råvara idag för energiändamål. Vi importerar nästan hälften av biobränslet som vi eldar i Sverige från andra länder. Vilka har en betydligt större andel fossila bränslen i sin energimix än vad vi har och alltså borde använda det själva. Våra kraftvärme och värme verk i Sverige är nästan enbart eldade med biobränsle idag. Sol kan inte bidra med nästan nånting til den stora energimixen i Norra Europa. Solpaneler på en båt eller en fyr i Skärgården fungerar alldeles utmärkt däremot, så grundtekniken finns, men varken volymerna eller kostnaderna är rimliga. Tyvärr hjälper inte utveckling något märkbart här heller tyvärr.
Vågkraft har Vattenfall engagerat oss i, i många år. På de senare åran har dock lovande teknik kommit fram, som dessutom är robust nog att hålla, och relativt effektiv, så kostnaden kan komma ner till rimliga nivåer i framtiden. Vi har tecknat samarbetsavtal med två företag om utveckling av vågkraft nyligen, både i Sverige och utomlands. Vi tror det kan bli bra, och vi bedömer det möjligt att ha totalt i Europa 50 MW i drift om 5 år, och 500 MW om 10 år. (Alla aktörer sammantget alttså) Tyvärr är det på Atlantkusten i huvudsak det finns någon kapacitet som kan få betydelse. Östersjön och västkusten kan ge bra bidrag, men inte speciellt stora. Övriga tekniker, som vi känner till eller är på G har ingen potential under tiden fram till 2030. Väte är bara en energibärare som måste tillverkas av något annat, och hjälper inte alls energiförsörjningen med förnybart. Mer biobränsle hänger på hur det går att få fram bränsle i Europa. Vind bygger vi så mycket vi kan. Vågkraft har en begränsad potential, även om detta är bra, kan den bara bidra marginellt till totalen. Summa summarum, så långt jag kan se framåt är Europa fortfarande mycket berooende av kol eller kärnkraft.
Därför arbetar vi med att fånga och lagra CO2 i geologiska formationer. Det är det kraftfullaste verktyget vi har att minska utsläppen. Dessutom ser jag det inte alls vara fel att Vattenfall äger kolkraftverken i Tyskland, Danmark och Polen. Dels är de tyska och danska verken bland de effektivaste och renaste i världen. Dels gör vårt ägarskap att de kommer att förbättras kontinuerligt, att bli alltmer effektiva, och efterhand kunna bytas ut mot enheter med koldioxidavskiljning. Då kommer vi skapa kolkraftverk som släpper ut nära noll av allting till atmosfären. Kolsdioxidavskiljning innebär nämligen att i stort sett alla andra föroreningar försvinner i samma omfattning.
Det tycker jag är bra, och gör att jag ock mina kollegor med stolthet idogt kan jobba vidare med detta. Sen är det ju så att tekniken ännu inte är framme, så jag kan bara säga att jag är ganska säker på att det kommer att fungera. Snart får vi bevis, när vi drar igång vår stora Pilotanläggning i Tyskland i sommar.
Jag hoppas att du fortsätter med ditt engagemang, men att du också följer vad vi gör på vår hemsida www.vattenfall.com. Jag tror det bara är bra att vi äger kolkraftverken och inte nån annan med mindre engagemang.
Vill du dessutom få mer input om detta, är du välkommen att delta i mina och andras föreläsningar och seminarier på Chalmers eftersom du bor i Göteborg. På Chalmers sker mycket nu. Resultat från forskning om nästa generagtion tekniker kommer fram varje vecka.
Du skriver att Företaget borde satsa allt det överhuvudtaget förmår på att utveckla och bygga vindkraftverk, solceller, vågkraft, biomassakraftverk och andra typer av förnyelsebar energi, och låta dessa energikällor ersätta kolkraftverken så snart det någonsin går. Som en av många miljoner delägare i Vattenfall säger jag därför: Satsa seriöst på förnyelsebar elkraft nu! Jag påstår att det är det vi gör. Det går inte fortare än så här tyvärr.
Dessutom hoppas jag att du ska överväga det andra du skriver: Sluta producera kolkraft i mitt namn! Om inte vi gör det, där du faktiskt både kan hålla koll på att vi jobbar framåt och påverka vår verksamhet, så skulle nån annan producera detsamma, eller mer med kol. Nu vet du i alla fall, att vi tar det här seriöst, även om det inte går så fort som du skulle vilja. Det går faktiskt inte så fort jag skulle vilja heller.
Hälsningar
Lars Strömberg
Forskningschef på Vattenfall
____________________________